Klippansläps lastskola
Dragstångskopplingar för trailers bakom personbilar byggs enligt DIN 74058 som specar avståndet mellan kulhandske till mark = 430 ± 35 mm, vilket med tumstocken blir 40 – 47 cm. Kravet på bilens dragkula ligger därför i samma höjd. Det är normalt för europeiska bilar och draganordningar som tillverkas enl. EU standard.
Kör du en US truck eller SUV är dragkulan ibland utbytbar, men innehåller 2" vilket motsv. EU standard 50 mm. Höjden från mark kan vara annorlunda. För en del av våra trailers kan man anpassa höjden på kulhandsken att passa avvikande kulhöjdsmått.
Det är inte bara HUR TUNG LAST som påverkar hur trailern rör sig bakom bilen, det är också VAR på trailern den är lastad.
Nyckelordet är balans.
Centrera alltid lasten mellan hjulen på tvåaxlade och mellan axeln på enaxlade trailers. Det kan vara lite knepigt för skåptrailers eftersom man inte ser axeln. En del märker ut på innerväggen med tejp var axeln el. axlarna sitter. Balanspunkten, eller pivot-punkten som den heter på fackspråk, är alltid mellan axlarna på 2-axlade och mtt över axeln på 1-axlade trailers.
På ömse sidor om balanspunkten kan du tänka dig två rutor där tyngdpunkten är i mitten.
För mycket vikt fram ger NOSVIKT.
Har du en bil som är stor nog för trailern kan färden i bästa fall bli ryckig i sidvind men med bägge händer på ratten blir ändå körningen rimligt säker. För dragbilar som ligger nära tillåten säpvagnsvikt kan krängningarna bli svåra. Framhjulsdrivna bilar kan få dåligt fäste i vägbanan och styrningen påverkas oavsett vilken axel som drar. Olika kulhandskar och trailerfabrikat stabiliserar vindryck på bättre eller sämre sätt.
*för de flesta fordon
Även om du kommer hem helskinnad kan du stoppas av Polisen som mäter vikten på kultrycket; den får INTE vara över 100 kg på de flesta bilar.
För mycket vikt bak på trailern ger SVANSVIKT vilket är BETYDLIGT FARLIGARE än nosvikt - och mycket vanligt.
Lång last som sticker ut 1 - 2 meter bakom trailern skapar med hävstångseffekt alltid en uppåt-kraft på dragkroken så att kulhandsken väger mindre än tillåtna 30 kg - eller rent av mindre än noll kilo. Ett annat fenomen som lätt ger svansvikt är oplanerad lastning, framför allt om du lastar flak med nätgaller eller ett skåp där du har svårt att komma åt för att omfördela lasten i efterhand. Du har en mängd varor som ska på trailern men det blir i praktiken lätt att stuva in mer och mer nära trailerns bakände...
Reglerna är till för din egen skull.
Om vikten på dragkroken är antingen för hög eller för låg blir hela ekipaget en trafikfara. Reglerna om kultryck är för din och andras säkerhet. Om du blir stoppad i kontroll, kommer du säkert att få förbud mot att köra vidare. Som inte det vore nog, kan det komma rättsliga påföljder vid en olycka - och ekonomiska när försäkringsbolaget ser ett kryphål i lastfördelningen och lastsäkringen.
OJÄMN VÄGBANA. Ett allt vanligare fenomen i besparingstider. VINDKAST. Ett problem som blir större ju högre trailern är.
Därför är last-balans så viktigt.
Balans handlar om 60 kg. Plus minus 30 kg.
Vikten på dragkroken är ALLTID ca 60-65 kilo - oavsett om trailern är helt tom eller har knök full. Det gäller så länge det råder BALANS i lasten...
De flesta bilar har som sagt dragkroks-vikt om minst 30 kg och högst 100 kg. Att titta på allt som ska lastas och sen beräkna vikten på dragkroken är hart när omöjligt. Men förutsatt att lasten är fördelad jämnt runt balanspunkten har du har alltid jämvikt i trailern oavsett last; 10 kg, 100 kg eller 1000 kg = vågen visar 60 - 70 kg. Om inte...
Svansvikt är farligt.
Med SVANSVIKT - oavsett bilmärke - kränger bilen kännbart vid en plötslig sidovindstöt. Ojämna vägar med tjälskador, sättningar och hjulrännor kan ge rent livsfarliga situationer. Trailern kränger och bilen, som är nära nog viktlös i bakänden, kan inte parera krängningen. Risken för en krasch är mycket stor. Trailern viker sig, föraren styr i panik och hela ekipaget kan välta. Katastrofen är ett faktum.
Det är mycket lätt att få svansvikt; långa brädor är ett bra exempel. Tyngdpunkten förskjuts snabbt och enkelt bakåt och det räcker med en ganska kort utskjutande tung last för att nå upp till de minus 30 kg, [alltså -300 N kraft] som skapar för litet tryck på dragkroken. Ibland inser man för sent när man lastar skåp-trailers, att för mycket av det som ska lastas står kvar och hamnar längst bak i skåpet. Det skapar svansvikt.
Har du lastat brädor eller annat ojämnt på lastytan, kontrollera alltid genom att sätta stödhjulet på en badrumsvåg. Visar den 30 kilo eller mindre, måste du lasta om. Testa att lägga en tung ballast längst fram i trailern. TIPS - lastar du en okopplad trailer märker du svansvikten direkt; måste du med kraft pressa ned för att få kulhandsken att fastna i dragkroken, då har du garanterat svansvikt på trailern.
Och till slut är det uppenbart.
När svansvikten blir så stor att det är uppenbart att trailern är en fullständig livsfara och ekonomisk katastrof.
Nosvikt är inte bra heller.
NOSVIKT lyfter som sagt bilen och är oftast ett problem när man lastar sammansatta föremål typ bil, järnsaker, möbler mm, där vikten inte är bra distribuerad. Med nosvikt blir vikten på kulan över tillåtna* 100 kilo och - beroende på dragbil - belastas bilen långt över dess tekniska gräns. Bilen mår inte bra, helt enkelt och färden blir jobbig, speciellt med en framhjulsdriven bil. Vattenplaning är en risk... det finns ett flertal andra risker.
En 2-axlad trailer är säkrare.
I exemplen ovan används en-axlad trailer. Problemen med nos- och svansvikt minskar mycket om du kör med boggi-trailer, eftersom de bägge axlarna fördelar trycket bättre. Men även med boggi-trailers finns risken kvar, att trycket på dragkulan blir mer än 100 kg eller mindre än 30 kg.
© 2023 Texter och illustrationer tillhör Klippan Släpservice AB.